Högskoleprovet

Vi har en fantastisk möjlighet att studera i det här landet. Jag tror inte vi förstår hur bortskämda vi är med att det ständigt kryllar av tiotusentals utbildningar i oändligt antal former. Vi kan bli i princip vad vi vill, studera hur länge vi vill och vi får intyg och examensbevis utan att behöva muta oss fram till det som i en del mindre lyckligt lottade länder. 

Om vi inte har svenska akademiska meriter sedan tidigare eller ens ett fullständigt gymnasiebetyg har vi ändå möjlighet att läsa på högskolenivå. Det är verkligen ett privilegium som inte ska tas för givet! Har vi ingenting, inte det minsta lilla betyg sedan tidigare så kan vi fortfarande skriva högskoleprovet. Det är en chans jag inte anser att man ska förspilla.
Vill du ha ytterligare en chans att ta dig in på en högskoleutbildning - gör högskoleprovet!

Snabbkurs i hur högskoleprovet fungerar: Till nästan alla kurser eller program på högskola och universitet finns det två sätt för studenterna att komma in. Antingen har de rätt förkunskaper (tidigare betyg) och därför uppfyller de redan kraven. Eller så har de inte rätt betyg sedan innan, och då skriver de högskoleprovet istället. Det finns alltså en betygsgrupp och en högskoleprovsgrupp som man väljer de bästa studenterna ifrån. Det brukar vara fördelat 60/40. 60% av eleverna väljs efter betyg och resten från resultat på högskoleprovet. 

Varför ska man göra högskoleprovet? Om du saknar rätt betyg från början är högskoleprovet din enda chans att komma in på högskola. Om du har rätt betyg är det bra om du gör högskoleprovet ändå, för då får du vara med och slåss om en utbildningsplats i både betygsgruppen och högskolegruppen. Du förbättrar alltså ganska drastiskt dina chanser att komma in på den utbildning du önskar. 

Hur är provet utformat?Högskoleprovet är designat för att mäta kunskaper som du behöver för att kunna studera på högre nivå. Provet innehåller 8 olika delar.
- matematisk problemlösning
- kvanitativa jämförelser (göra kvantitativa jämförelser inom aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik)
- kvanitativa resonemang (som ovan, men här handlar det om att hantera matematiska och logiska problem)
- diagram, tabeller och kartor
- ordförståelse
- svensk läsförståelse
- engelsk läsförståelse 

Delarna är alltid uppdelade på fem provpass men kan komma i vilken ordning som helst. Provet tar en hel dag och är alltid på en helg. Provpassen har en begränsad tid. I snitt har du ungefär 2 minuter per fråga på dig. Det kan låta galet, men många frågor kräver inte att du tänker så mycket utan att du kan se direkt vilket svarsalternativ som är rimligt. 

Hur ofta kan jag skriva högskoleprovet? Provet går en gång på våren och en gång på hösten. Du får göra provet hur många gånger du vill och det är alltid ditt bästa resultat som räknas. Däremot är varje resultat bara giltigt i åtta år. 

Vad kan man få för resultat på provet? Din poäng på provet är beroende av hur många andra som skrivit provet. Man beräknar hur många som deltagit och jämför deras resultat med varandra. Det kallas normerad poäng och är lite invecklat. Skalan går från 0,0 där man har fått noll poäng och 2,0 som är det bästa resultatet. De flesta människor får runt 0,8 poäng. Utbildningar som är svåra att komma in på, exempelvis läkarutbildningarna, brukar kräva ett resultat på minst 1,7 vilket är högt.

Såhär ser svarsalternativen ut på många frågor. Det är sällan du ska kryssa i ett direkt svar, utan frågorna handlar om vilken information som är nödvändig för dig för att du ska kunna svara på frågan. På så sätt är provet annorlunda än vad du upplevt i grundskolan och på gymnasiet. 

Är det svårt? Ja, jag skulle säga att högskoleprovet är relativt svårt. Tänk på att det är utformat för att testa om du klarar av akademiska studier. Mycket handlar om din förmåga att se sammanhang och plocka ut det viktigaste i texter. Om du som jag har svårt för matematik behöver du träna det mycket innan. Däremot ska du inte bli avskräckt av detta, för du kan aldrig få minuspoäng och även om du skriver dåligt kanske alla andra skriver ännu sämre - och då har du plötsligt det bästa resultatet i din urvalsgrupp.

Hur kan jag förbereda mig? Träna på gamla högskoleprov är bästa övningen! De finns tillgängliga att hämta när sekretessen på dem gått ut. Läs mycket böcker och träna din engelska. Googla upp valfri engelsk forskningsrapport och försök förstå den utan att dubbelkolla översättningar. Låna hem en gymnasiebok i matte och repetera alla kapitel, titta särskilt på ekvationer och formler. När du skriver provet, ta med dig något att äta! Du ska sitta stilla mycket länge och koncentrera dig hårt. 

Vad bör jag inte göra i anslutning till högskoleprovet? Fuska. Gör det inte. Lyssna noga på alla instruktioner så du inte fuskar av misstag. Fusk bestraffas med att du inte får skriva provet, ibland inte på flera terminer. 

 

Jag har skrivit högskoleprovet vid ett par tillfällen med ganska bra resultat. Inte jättebra, men det beror på att jag inte är bra på flera av de större delarna. Jag får nästan alltid alla rätt på orddelen och läsförståelsen, men det kompenseras av att jag är så dålig i matte så slutresultatet blir medelmåttigt. Hade jag varit bra på matte och logik också hade jag garanterat haft högre siffror. Nu har jag varit behörig till de utbildningar jag sökt ändå, men högskoleprovet ökar chanserna. Dessutom är det en väldigt nyttig erfarenhet att ha skrivit provet.