Utsikt från rymden
Jag har tänkt mig att stå här. Att vara utanför atmosfären, att vara högre än allt. Du är helt utlämnad åt universum men ser fortfarande jorden. Det är inget som lockar mig men utsikten är betänksam. Tänk att ramla ut från den där luckan och veta att du inte ens kan krossas mot marken, för du kommer aldrig komma dit. Du kan inte ens dö på beställning. Det finns ingen gravitation. Inget drar dig tillbaka. Svindlande.
